I två dagar i rad har jag besökt läkare och blivit röntgad en gång. Röntgen visade att min axel har läkt ihop bra och jag fick visa läkaren hur jag kunde röra armen. Han var faktiskt förvånad på hur bra det såg ut när jag rörde armen och tyckte att det hade gått fort med min läkning.

Idag var jag på vårdcentralen och fixade en remiss för att göra ett bentäthetsprov som kommer att visa på om jag är benskör eller inte. Läkaren trodde inte det, men tyckte ändå att jag skulle kolla upp det.

Så nu är jag genomgången för denna gång och jag hoppas innerligt att jag slipper gå till doktorn för krämpor på länge. Har inte tid med sånt.

Igår stickade jag färdigt en väst som jag började på förra året. Den blev fin. Det var länge sedan jag stickade, innan förra året alltså, och det är lite kul att komma gång med det igen. Det finns så många fina stickmönster på nätet som är gratis så det blir till och med lite svårt att välja. Nya projekt är på G i alla fall.

Framförallt i goda vänners sällskap. Lagom rehabträning för min axel, lite magträning och lite ryggträning till min ihopsäckade torso. Det behövdes, för det sved i ländryggen vid den maskinen ganska snart efter starten. Mer träning åt folket och framförallt för mig.

Tack Carina och Stefan för trevligt sällskap idag. Kenth hälsar så klart också.

PS Hundarna klarade bra att vara ensamma den stunden. Såg rätt yrvakna ut när vi kom hem Ds

Idag när jag gick från jobbet kl 16.00 så var det i det närmaste ljust ute. Lite hade det börjat skymma men det kändes så bra att ljuset är på väg tillbaka. Inte var det så himla kallt heller och det var ju ännu bättre  .

En bra start på helgen!

Det känns väldigt bra att äntligen kunna gå ut med hund(arna) igen. Ebbe kom hem från sin kärlekssemester och jag gick ut med båda hundarna en liten kort runda. Himla kul. Dessutom har Atle fattat att det är jag som håller i snöret och han drog inte alls lika mycket lika mycket idag.

Nu är det bara en tidsfråga innan jag kan träna fullt ut (och som vanligt i min takt såklart) och det skall bli så kul.

Jag är ju bara tvungen att kommentera det här med statistiken på den här sajten. Lite kul faktiskt. Har aldrig tänkt på det tidigare, men det kommer att bli kul att följa, även om jag vet att det är de närmast sörjande som mest tittar   

Idag var jag för första gången på en dryg månad ute med en hund, jo bara en eftersom Ebbe är och gör valpar   hos sin kennel. Vi gick ner till ängen, Atle och jag. Först skulle jag egentligen bara rasta honom, men sedan fick jag lust att gå en liten bit till och Atle var på bushumör, så vi gick som sagt till ängen. Jag släppte honom och han hittade en pinne och sprang som en rottweiler skall, med skuttande steg som en hare, och var så glad. Pinnen tappade han stup i sekunden, men han hittade den igen och skuttade vidare. Nu när det är helt snötäckt tänkte jag inte på att det egentligen var helt mörkt ute. Underbart vackert och jag njöt trots att kylan bet i kinderna.

Idag var även första gången som Atle var ensam hemma i flera timmar och han var duktig. När jag kom hem såg han inte upprörd ut utan bara lite gnällig när han hörde mig. Jag vet hur hysteriska hundar brukar se ut om de inte klarar att vara ensamma hemma, så jag vet att det var OK.

På jobbet är det stressigt men himla roligt. Jag börjar komma in i att jag måste göra det mesta på engelska och det är himla lärorikt. Synd att jag inte kan stanna längre än februari ut, men så är det.

Snart ör det dags att söga adjö till det gamla året för att välkomna det nya. Mitt nya år börjar inte så bra eftersom min onda arm inte är riktigt läkt, men det går framåt ialla fall.

Kenth och jag skall träna tillsammans på gymmet när jag kan gå dit. Förhoppningsvis i mitten på januari, efter mitt nästa läkarbesök för att kolla på röntgen om hur axeln mår. Då blir det crosstrainer och roddmaskin och lite benmaskiner som blir målet för oss båda.

Hundarna mår bra fast Ebbe fryser, men han är välklädd så det går rätt bra.

Nu har vi firat en underbart trevlig jul. Resan till 08-land gick bra även om vi kom fram väldigt sent. Jag hade ju varit hos doktorn på dagen och fått klartecken på att allt var som det skulle med min arm. Nya rörelser att göra och det kändes väldigt bra.

Julaftonen gick lugnt och sansat med frukost (som vanligt) och risgrynsgröt till lunch och sedan fika till Kalle. Sedan bjöds det på glögg och pepparkaka i isbaren i trädgården som värden iordningställt med marschaller och fällar på bänkarna som vi satt på. Jättetrevligt.

Julmaten var så klart jättegod och julklapparna delades ut av värden med den äran. Väldigt lugnt och sansat.

Värdparet hade nog stressat en del och värdinnan vilade ögonen lite under Kalle Anka. Det var nog fler som vilade ögonen just då om jag inte missminner mig.

Hundarna fixade julen bra. Atle har varit jätteduktig. Han är ju stor och lite brötig osm  vi säger i götet, men han skötte sig med den äran. Fick leka mycket i snön. Ebbe satt mest i knät på någon och Molly retade Atle när han skulle försöka vara lydig. Molly kommer att följa med oss till Göteborg och vara med oss några veckor. Då kommer det att vara full rulle.

God fortsättning alla