Allt vad jag tänkt göra nu innan jul bara föll platt ner. Känner ingen direkt tröst över att grejorna ligger kvar och kan fixas senare, bara frustration att jag inte kan göra något av dessa NU!

Ett elände kommer sällan ensam. Efter en veckas värk och tablettmissbruk så protesterade magen vilt genom att få upp både lunch och mellanmål. På jobbet dagen efter och kände mig rätt OK men på kvällen var det dags för feber och värk i hela kroppen och det var ju det som var droppen. Jag kände mig rätt liten i det ögonblicket. Det kändes för ..... att ringa till jobbet dagen efter och säga att tyvärr jag ligger i sängen och kommer inte förrän tidigast måndag.

Lite bättre känner jag mig idag. Mest ont i armen och jag har gått från "morfinliknande" medicin till vanliga typ Ipren och Panodil och de verkar bättre faktiskt och min mage mår bättre.

Det som smärtar mig mest är att jag inte kan jobba med Ebbe och jag ser att han saknar leken som vi brukar ha, men kommer jag bara över den här första tröskeln och vågar (efter mitt läkarbesök på onsdag) så kommerjag att vara igång lite grann igen.

  För visst är han vacker min Ebbe!

Efter min vurpa på asfaltkanten i tisdags har framsidan av min högra överarm ändrat färg och idag är den mörkblå.  

Äntligen har jag fått ett nytt uppdrag på ett väldigt trevligt ställe. Många nya sätt att jobba på och nya system att lära känna. Jag är väldigt trött i huvudet när jag kommer hem på kvällen så det märkts att allt är nytt.